Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

              THRIM 1957                             Välkommen!                             ODIN 1986

                                                             

                                                           Klicka på Team-H för att komma till start.

                      

"Globen Bloggen" Del I

Jaha, då börjar jag från början då! Datan lade av och ALL text som jag redan skrivit försvann i luften någonstanns! Får man svära nu??? @#¤¤%&/&%#""#@@!!

 

I brist på min ork och på tid så får jag göra på detta vis, för att inte hålla er på sträckbänken längre. Jag delar helt enkelt av bloggen i flera delar av det som är kvar.

 

Då vi redan skrivit att torsdagens smyg premiär gick bra så behöver jag väl inte skriva något mer i det ämnet va?!

 

Ja, ja, ok jag ger mig, här kommer en liten inblick i torsdagen......

Morgonen började med att vi motionerade hästarna inne på "Hovet", som är en annan arena som låg lite vid sidan om, under jord. Där höll allas vår Holländare (han som ägde firman som skötte banorna under hela evenemanget) på att vattna banan och "om hästarna tålde vattensprutet" så fick vi vara där och träna medans han körde runt där. Sagt och gjort, hästarna pallade ju med att det sprutade vatten, så Per-Arne och Bella passade på att ta en dusch inför kvällens uppvisning så de var rena och fina när de skulle in, medans dom samtidigt motionerade lite, två flugor i en smäll ni vet, (tror även att Luringen passade på att ta sig ett svalkande dopp i "fontänen"). Holländaren blev väääääldigt impad av våra nordsvenskar under den här tiden som gått, så impad att han tom "tjatade" till sig att få åka med i en släde på uppvisningen, fullt påklädd med vargskinnspäls och allt. (Klart att han skulle få åka med!) Men först lunch till oss alla!

 

Vi gjorde oss iordning för showen och stod och väntade på att ridån skulle gå upp....

Vi var så nervösa att tänderna skallrade så det nog hördes ut, ni kanske trodde det var hästarnas klippeti klopp som hördes, men det var våra knäskålar som skakade! Näverluren tutade vackert som vanligt och då var det dax. När vi tidigare tränat så var det tomt på läktaren men nu var det folk som apploderade i takt med musiken och vi alla sträkte upp oss ordentligt, så även hästarna. Odin själv galopperade på stället och jag kröp in i en liten bubbla och bara var med honom (å såg inte någon alls i publiken, sorry) och pratade lugnande tills han föll in i en lugn lunk och gjorde det han skulle göra. Phuuu!! Då var de varven över och vi skyndade oss att svida om till vinterskruden som skulle böras i nästa inträde på arenan.

 

 Tadaaaa, så gick ridån upp igen och vi kom in med slädar dragna av Bella, Sent, Uddson, Lipton, Luringen och Frodo, med klövjesadlarna gick Bristol och Odin. Den här ingången så gick husse med Odin och jag slinkade med hängande i bröstan på klövjesadeln och det var inte lätt kan jag tala om. Försök att få med ett ben som inte vill vara med och göra som man vill, i en fart som skulle passa in på en dragracing bana! Den skritten som hästarna fått under den här resan skulle ni vara med om, ett perfekt sätt att förfina gångarterna på! Men det var bara att bita ihop och trampa på, när vi väl var ute igen så hade min knäskål hoppat iväg och låg inte där den skulle om jag säger så, ploppa tillbaka den (AAAJJJJ!!) och gick vidare. Som tur är så var Odin vänlig nog att bära mig bakom kulisserna när jag inte hade min rulle med, tack min vän! Efter den gången så var jag ytterst noga med att tejpa benet med några rullar flexitape så hela benet blev så stelt det bara kunde, le och se glad ut, men det gick det oxå. Tack Uffe!! För alla rullar flexi som gick åt under den här tiden, utan dom så hade jag och Odin fått sitta i varsin stol på läktaren och titta på....å det ville vi absolut inte göra, svika gänget på det sättet! Vet ni, vi alla överlevde vår första show på globen! Kan inte annat än att jubla nu! Jabbadabbadooooo, gud vad jag är stolt över att vara en av de som har förmånen att vara en särskild människa för en underbar nordsvensk!

 

Då hoppar vi över till fredagen då.....

Den började som vanligt med att vi motionerade hästarna. Odin hade fått massage av Jossan före det, då han var så stel efter att ha tittat sig över axeln hela vägen ner till globen, ja så att alla i ledet bakom var med och inte gått på villo vägar. Så jag red honom lite och sedan lade vi på selen så han fick gå med släden utan några krav. Under vår träning på Hovet så dök det upp en hel massa andra hästar, hela fjordinggänget kom och gjorde oss sällskap och två åttaspann och ett fyrspann med shettisar, förutom en traktor med vält och harv vill säga. Det var makalöst häftigt när dom började spänna för alla shettisar till ett tjugospann, med 250 meter töm, snacka om tömfattning. Tömmarna och hästarna (ok, selarna) var märkta med olika färger (å det förstår man!) och när de satte igång spannet så hör jag -Grön går inte i drag, ändra lite där. Pill pill så var det klart och alla gick som det var tänkt. Det var en otroligt häftig syn, att se de små hästarna så sammansvetsade och duktiga på att utföra sitt jobb, i täten gick det fyra hingstar från Ponnyexpressen, sen kommer åtta stycken från Hjälmsättra Gård i Åkersberga och närmast vagnen åtta stycken från Rastaborgs Ponnystall på Ekerö.

Inte illa att ha alla dessa härliga ekipage som träningskompisar!

 

 På lunchen så gav vi oss av mot köpcentret ovan mark och skulle passa på att äta något gott. När vi kommer och går så stannar liksom hela gatan upp i sloooomotion, folk vänder sig om och tittar, vissa försöker att inte visa det och sneglar lite på oss i ögonvrån. Vi måste verkligen se väldigt annorlunda ut kan jag säga, för när vi stannar upp utanför en resturang och läser på menyn så sitter det några killar vid ett bord som helt slutar att fungera och nästintill gapar. Då rullade jag fram och ställde mig framför gänget och säger -Ser vi ut som apor i en bur eller?? Jag synar dom uppifrån och ner... ja, dom har nog rätt! Då vänder sig killarna bort och mummlar lite förläget, men har väldigt svårt att inte titta fler gånger. Men vet ni vad, det bjuder vi på bara vi får vara oss själva så är vi nöjd! Så glädj er alla ni i storstan att fått se riktiga forbönder i er stad...för det dröjer nog innan det sker igen!

 

En sak till som vi har konstaterat är att många av klenbeningarna är rätt skapligt uppfostrade, de smyger förbi oss och håller andan, men om kommer dom iallafall! Det vi även märkte var att dom samtidigt måste ha väldigt svårt att gå på sina ben eller kanske det är orken som inte räcker till, kan även vara något annat konstigt. För så fort dom kommit upp sig lite i klasserna så kan dom inte gå utomhus förstår ni, utan de måste åka lastbil ända in under arenan och vet ni vad, där har ni orsakerna till varför vi och våra hästar som klarar av friska luften får stå där och vänta hela tiden. Lastbilarna stoppade verkligen upp gångarna där under, en dag stod vi i över 2 timmar och väntade på att det skulle bli fritt så vi kunde träna, in på arenan och sen ut och stå i kön igen. Väldigt konstigt upplägg tycker vi, varför inte försöka få rull på det hela och slippa alla proppar som orsakades, varför inte fixa så att träningstider och i och urlastning inte krockar? Humm, något att tänka på kanske?!

 

Oj, jag höll nästan på att glömma bort och tala om för er att de på globen fick sätta in ett extra möte för våran del på fredags morgonen, nehej du det var inte för att vi gjort något galet utan för att publiken från torsdags premiären klagade på att vi bara fick gå från en ingång till en annan utgång, swichhhhh, rätt igenom bara. De ville helt enkelt se mer av nordsvenskarna! Men det GICK INTE att ändra på, "För han var regissör, å inte vi" så det så...men sen kom dom in och sa att vi skulle visst vara inne längre, så det blev ett och ett halvt varv där inne istället. I samma veva så var det någon som frågade Ove "om det inte var bättre om det var tyst i hela arenan och att vi skulle komma in till klockornas sång efter att forbonde gänget visats på jumbotronen", nää du den gubben gick inte, någon musik gick inte att ändra på för då var det 150!! olika tekniker som måsta ställa om och byta schema, olalla, där vill vi inte vara med om att ställa till oreda kan jag tala om, så musiken blev den samma, men vi fick gå ett varv mer än det var tänkt från början iallafall!

 

Så var det dax för dagens första uppträdande med ett folk fyllt globen! GUUULP!!

Nu hade vi även fått sällskap av dansare från Dalarna som skulle dansa runt våra vagnar förutom de fotfolk som vi hade med oss. Med iver och ett glatt humör så bytte vi om och hjälpte varandra med att få på rätta kläderna, som tidigare var utprovade till var och en. De som inte hade egna kläder med sig fick låna av de som hade mer på lager, bla. Agnetha & Lena hade med sig lådor av sommar och vinterkläder till några av bönderna och så hade vi med lite oxå, så alla blev nöjda och belåtna med sin utstyrsel.

Efter påklädningen så rullade jag upp till stallet och skulle göra klart Odin som stod och myste under sitt täcke, så han var klar att lägga på selen då jag tidigare borstat av honom och gjort iordning allt, som tur var för när jag gick förbi Bristol....så hade han i sin tur gosat ner sig i spånet!!! Jag ropade på Ante att han skulle älga ner till omklädningsrummet och få upp Agnetha eller Tommy så att Bristol skulle skina som den stjärna han är och inte komma in och se ut som en nyöppnad spånbal som han nu såg ut. Men jag kunde inte vänta då tiden började att ticka så jag tog hans borste och gav mig in för att gno rent honom med hull och hår. Jag brukar INTE gå in till andras hästar utan lov från ägarna i vanliga fall (det tycker jag är självklart), men nu kände jag att nöden har ingen lag om vi skulle hinna med! Sen tror jag inte att varken Tommy, Agnetha eller gentlemannen Bristol tog illa upp, allrahelst inte den sistnämnda för han njöt då i fulla muggar av att bli borstade en gång till.... så här i efterhand så tror jag nästan att han lade sig ner inför föreställningarna för att få en extra borstning innan han skulle in till publiken, rävigt värre hörrni! Sen så kände jag oxå att man kommit de andra hästarna så pass nära under den här resan så jag hade gjort det samma för vem som helst av dom som behövt hjälp att fixa till frisyren!

När Odin kom in så betedde han sig som om det hörde till vardagen när han hörde publiken applådera, ja men så har det väl alltid varit, eller?! Så i dag var han rätt lugn och jag satte i gång min arm i ett fasligt tempo för att vinka till publiken och pratade med lill grabben som jag alltid gör och hör och häpna så gick det bra även denna gång, för han fick nästan lim under hovarna tillslut så jag fick vara tyst en stund, oops.

Frodo i sin tur bjöd på att hoppa ur skaklarna med båda benen på samma sida och sedan stod still och vänta medan P-O, Willy och Johan hjälpte honom tillbaka, för att sedan galoppera ut därifrån. Nu var ju kruxet så att, hur får man Frodo att göra om det varje gång han kom in på arenan så att alla fick se när han for ut i full fräs, ja det får nog Johan och Willy träna lite på eller som dom kallades i detta sällskap "Ivan & Ivan". Dom två gick med sina fårskinnsmössor på sig från start till mål, natt som dag och vi var nog det enda gänget som inte behövde visa passerkort överallt när vi gick runt i globens alla gömmor, tillslut så flinade de i "grindarna" åt oss och vinkade bara glatt.

 

Forbonde föreställningen flöt på som i en dans för alla inblandade, Lalla & Ove kom senare in och var alldeles lyriska för "det var så vackert"! Det är ju så här det ska vara sa Ove och delade med sig om sin nästa dröm.

"Tänk er Dalhalla, det är tyst och så hör man hur musiken börjar spela till plaskandet i vattnet och där kommer en sjöhäst, en nordsvensk simmande, Bella, med Per-Arne halvnaken hållande sin treudd som spetsat en aborre, så startar det...." Jo, ni tänk er det!

Per-Arne hakade på och skrattade glatt mellan host attakerna och vi hakade på. Så det blir nästa projekt framöver, vänta och se.

Ove berömde även min dräkt som jag hade på mig och jag kan säga att det är många som funderat över vad det är för dräkt och vart den kommer ifrån och det ska jag väl kunna tala om. Det är jag själv som sytt och designat den och den har varit med i några år på olika forbonderesor och evenemang, så jag är glad att den även fick vara med här. Handledsvärmarna har min svärmorstickat efter mina önskemål och skärpet har en vän gjort som jag ville ha det, sen har jag knåpat ihop resten själv.

 

Efter föreställningen så var det "mingel party" för de som ville och där bjöds det på laxmacka och då var det tur att jag smet undan och hoppade i duschen istället. De som gick var kanske även nu liiite malplacerade, då de dundrade in i sina vardagskläder och inte i vita ridbyxor och nyputsade stövlar, "men vad är väl en bal på slottet är man bara är en vanlig bonne"? Tror att gänget senare satte sig i hotellbaren där det jobbade en helt suverän liten dam, hon tog oss för vad vi var och fixade och donade till oss så vi kände oss så välkomna så!

 

Ja trotts att ni fått vänta lääääänge på den här bloggen så hoppas jag att ni förlåter mig för det och att ni haft god läsning för den här gången. Jag skriver om resterande snarast och helst igår om det gick. Men måste erkänna att den här snutten jag skrivit satt hårt inne. Har suttit med den en stund var dag och inte kommit längre än så här. Det är med både glädje och vemod som orden kommer då jag vet att det är det sista från oss  på den här resanden som det skrivs om här i bloggen, för den här gången. Men som jag sa så har jag lite mer att berätta innan jag säger "THE END" för gott.

Nu mina vänner ger jag & Tommy upp och säger go´natt!

 

 

 

 

 

 

Måndagen den 17 december 2012 kl. 21:15

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [12] Kommentera detta inlägg

 

3 December

Jag vet att jag lovade er en uppdatering av forbonde bloggen och det ska ni oxå få...men inte i dag. För först så måste jag skriva av mig lite annat innan jag kan varva ner och inviga er i vår helg på globen. Jag är fortfarande så arg i skrivandets stund och det kommer att synas rätt väl.

 

Idag sörjer jag, för igår så föll en stor stjärna från himmelen, han föll ärligt talat hårt.... rätt ner i skiten i mina ögon OCH jag vet att jag inte är ensam om att känna så. Han kallar sig hästmänniska, men efter detta så är han bara en människa med häst. Tänk att jag satt på läktaren och hejade på honom när han körde sitt spann, det kan jag lova- aldrig mer, han är INTE värd några hurra rop längre, inte efter detta.

 

När vi i går skulle gå in den sista gången på arenan så hände det en otäck olycka med vår fora. En olycka som hade kunnat undvikas! Det var INTE någon av de våra som gjorde något fel, vi gjorde allt för att undvika det som skedde istället men pga hans framtågande i ledet så hände det tyvärr ändå.

Ok, jag ska börja från början med det jag vet hände........

 

Vi står alltså utanför ridån och väntar på att vi om någon minut eller mindre än så ska in på arenan en sista gång, då det kommer folk med utrustning i skottkärror och olika skåp. Två tjejer stannar bredvid oss och säger - Det är ingen ide att vi går förbi för dom ska alldeles snart in och tänk om vi fastnar med skåpet och bryter ledet, vi väntar, det är för trångt! (Kan INTE återge ordagrannt vad de sa, men kontentan var detsamma).

 

Rätt vad det är så börjar det bli oroligt bakom oss och vi ser fyra hästar med uppsärrade ögon börja tränga sig förbi ledet och det var inte bara vi som stod på tur, utan gänget bakom oss står där med två egna hingstar förutom de andra hästarna de hade med sig och de säger högt och tydligt åt dom flera gånger, -Ni kommer inte fram, det är stopp framför dom, vänta lite för dom ska straxt in!! Men inte då, de går förbi den första raden och kommer till våra sex hingstar, stoet och vår valack och där börjar en av deras hästar att dansa runt runt och slår omkring sig!!! Det är VÄLDIGT trångt på gången nu, först våra ekipage, sen deras egna stallskåp, pluss deras dansande hästar, på en plats som är ca 1m bred!! Framför oss står även en hel hjord av gottlandsruss så det är HELT STOP åt alla håll, ändå skulle dom tränga sig fram!

 

Ja vad händer tror ni, jo, en av våra tjejer blir träffad av hans häst bakhovar!!!! Trotts att hon sitter ner i en släde får hon sig en smäll på ena låret samt på hennes andra knä som är nyligen opererat (tom märkena efter sömmen syns)  och en av våra hingstar som står förspännd för denna släde träffas och kusken får kasta sig av för att inte även han få sig en smäll och för att kunna hålla i sin häst så inget mer skulle hända. Har "stjärnans" häst träffat högre upp så har den kunnat sparka ihjäl tjejen och orsakat ett dödsfall, bara för att han inte kunde inse fakta, DET VAR STOP OCH FÖR TRÅNGT för att komma fram med fler hästar! Vi varnade honom  för att vi ville undvika just detta, enkelt- de kunde vänta på sin tur som alla andra! Men "stjärnan"  tittade inte ens upp på "folket" runt omkring, som om och om igen varnade för att gå fram i ledet. Han bytte tom häst en gång, då den han gick med vägrade gå fram, men fram skulle dom. Som tur är så kickar inte den träffade hingsten tillbaka för att ge igen, utan han står så lungt han kan i det kaoset och bara tar emot från klenbeningarna som har panik, det enda han visadde sitt missnöje med var att slå med ett framben! Tack gode gud för NORDSVENSKEN! Det här vill vi ALDRIG vara med om igen!

 

Jag måste säga, att om det är så att vara kändis så är jag glad att jag är en enkel forbonde som iallafall har koll på min häst OCH andras, samt att jag sätter säkerheten och välmåendet på min OCH andras hästar först. Vi har tagit såååå mycket skit från andra den här helgen så ni anar inte, vi har alltid sett till att hålla ihop, vara två per häst, sätta säkerheten först, kommunisera med varandra så gott det gick, (tom använt handsignaler för att inte störa), tagit hänsyn till andra, flyttat oss fram och tillbaka för deras skull och en MASSA annat som vi gjort för att underlätta för andras hästar och de själva!!

 

Efter att vi varit in på arenan så får vi reda på att han var in under läktaren och där träffade på vår tjej, men han bad absolut inte om ursäkt eller sa förlåt. MEN hon säger lugnt när hon ser honom.... -Är det nu jag ska be om en autograf eller?! BRA SAGT!!!!!

Näää, det stjärnskottet vill vi INTE ha någon autograf från, hans status är inte hög nu! Han som tidigere varit en av våra favoriter innom körningen, men man sätter inte människor och djurs liv på spel, så enkelt är det, SÄKERHETEN framför ALLT!!

Han ska tom ha sagt att det inte var något att hänga upp sig på och att det inte var någon större skada skedd. OM det är sant att han sagt så vet jag inte för det har jag hört i tredjehand, men det skulle inte förvåna mig med tanke på hur han uppförde sig annars.

 

Det är inte bara han som ska ha bannor, utan även arrangörerna som inte tillhandahöll personal bakom kulisserna under hela arrangemanget som kunde dirrigera trafiken där under. För när vi var klar och skulle ut så skrämde vi i vår tur en annan kusks hästar då vi kom ut med slädarna och detta hade kunnat avstyras OM vi vetat om att dom stod där ute och höll på att lasta, nu dök dom upp bakom en lastbil och då var det redan för sent.

 

Fattar inte människor att man ALDRIG blir fullärd när det gäller hästar, fattar man inte att man har med djur att göra och att man inte har samma häst som "hemma på gården" när man är ute på olika arrangemange och fattar man inte att man ska ta hänsyn till andra så kan man stanna hemma!

Man MÅSTE tänka liiite längre när man är ute på olika evenemange, man MÅSTE hålla koll på sin egen häst OCH alla andras, man MÅSTE ta hänsyn till andra, man MÅSTE sätta säkerheten först, man MÅSTE inse att hästen kan betee sig annorlunda på annan plats, man MÅSTE även inse att man kan lära av andra! Helt enket vanligt folk och hästvett!!!

 

Nej nu har jag spytt galla färdigt, tror jag. Ska börja fila lite på "GLOBEN BLOGGEN", sammanställningen av hela helgen, så ni får vara med om allt annat som var trevligt att uppleva oxå! Den kommer kanske inte ut just idag, då det är mycket att komma ihåg och skriva ner, men den kommer, den kommer!

På återseende, våra goa vänner önskar Maddis & Tommy,

i förhoppningsvis en roligare blogg!

 

 

 

 

Tisdagen den 4 december 2012 kl. 21:23

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [30] Kommentera detta inlägg

 

29 November

Nädå, jag har inte gömt er, det lovar jag! Men det är så här att tiden går mycket fortare här i storstan ja inte bara tiden, allt går fort. Så jag har inte haft möjlighet att skriva några rader ens engång. Nu är klockan åter igen väldigt sent och jag måste natta. Tänkte försöka skriva ikapp gårdagens händelser med dagens, men där var tiden framme igen och stal flera timmar för mig.

 

Vi hade "gala premiär i dag och allt gick sååå bra!! Det har varit en del händelser under både gårdagen och dagens förlopp och jag ska garanterat uppdatera er om läget, bara inte nu

 

Berättar mer senare för nu somnar jag sittandes i sängen med datan i knät.

Zzzz!

 

Lördagen den 1 december 2012 kl. 03:05

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [14] Kommentera detta inlägg

 

28 November

Lång blogg i går och en kort i dag.

Frullen avnjöts med en vy från sjunde våningen rätt ner på arenan så det var en härlig stund, titta på hästar då man får i sig morgonmaten, det blev ju ännu godare då!

Hästarna fick komma ut och jobbas lite på förmiddagen, Jennie och jag red våra pojkar och de andra körde sina. Jag blev så ledsen när jag satt på Odins rygg för han var sååå stel i vänster varv att jag nästan inte fick lös honom isidan trotts att jag gjorde mitt bästa för att få honom mjuk och smidig igen. Så klart så är det på samma sida som jag har nervskadan i benet på så jag är så svag i den sidan nu då jag nyss börjat rida igen och hade svårt att hjälpa honom, men på slutet så började han bli liiite så jag ska väl inte grämja mig för mycket ändå. Han fick en ordentlig massage efteråt och ett riktigt varmt ylle täcke på sig och i natt sover han med både fleece täcket och det sponsrade Agria täcket som vi fick så får vi se hur han ser ut i morgon.

 

Efter lunch så var det dax för gentråden nummer tre och vi selade på och gick ut till den tid vi hade för vår träning och vet ni vad, jo vi fick vänta och vänta på att få göra dom genomkörningarna vi skulle, oj vad förvånade vi blev, INTE! Odin och Bristol kommer att gå klövjade medans de andra har slädar på vinter temat. Odin fick nog och blev pigg i luvan för det var hätsar som gick förbi stup i kvarten, rekvesita som bubbades hit och dit, folk som kom och gick och sedan bakom oss så, precis vid röven på honom började dom att lasta ur en lastbil och det tyckte han blev för mycket. Chaffisen var på väg att dunka ner lastbryggan rätt i ryggen på Bristol så jag skrek på honom i högan sky så inte hästen skulle skadas av nedslaget och han kom unda just i tid, PHU!! Så när vi kom in så blev det med lite trippiga steg som vi dansade fram med lastad klövjesadel och full mundering, precis som alla andra dressyr hästar, tyvärr, men så är det ibland och det får jag svälja fast jag vill ju att han ska vara som han brukar vara, lugn och trygg, gillar inte när han tycker att något är på tok och jag inte kan hjälpa honom mer än att finnas där för honom. Men med de dansanta stegen så funderar jag på om jag ska fläta honom och göra knoppar så han smälter in bland dressyr eliten och kan få göra att litet eget program på arenan, kanske med Jan Brink i sadel, vad tycker ni, det vore väl något?! Nä stopp, stopp jag släpper inte upp någon annan på ryggen på mina pojkar, inte ens husse får rida på dom, så tyvärr Jan men det får bli en annan gång.

Det var stopp åt ALLA håll när vi skulle fram och tillbaka till stallarna, som tur är så är Martin med och han fixar och donar för att hjälpa oss så gott det bara går, så nu får han så lov att stanna kvar hela helgen för att hjälpa till och styra upp sånt som vi inte kan och har tid med! (Trotts att han har luciakörning hemma på söndag tänker vi INTE släppa i väg honom, så det så!)

 

Sen blev det vila...säkert för nogon iallafall, men inte för oss. Nu skulle vår container tömmas då vi fått fel tidigare och lastas om i en annan, bilder skulle fixas till montern, kläder skulle provas och sen så var det dax för gentråd nummer fyra.

 

Vi selade på i godan ro och gav oss iväg på ett rakt och fint led mot våra vagnar, i nästan två timmar höll vi på med att vänta, gå fram, vänta, gå fram och vänta lite till. Odin stog i skaklarna på trillan och blev uttråkad så vi fick hitta på lite olika lekar för att hålla humöret uppe, när han sänker huvudet blir han kliad bakom örat, när han sträcker ut halsen så får hakan en klining, sänker han hela halsen och huvudet så får mankammen en härlig omgång, gapar han så måste jag in med fingrarna och klia innanför kinden osv. Mellan varven så står han med huvudet i min famn och sover. Sen kampade vi om en hötuss, han tar i och drar åt ena hållet och jag åt det andra, när han får lös några strån så spottar han ut det och börjar om, ja men vad gör man inte för att han ska ha lite roligt i väntan på att få göra sitt arbete?! Han är ju som en liten pajas och gillar att pyssla på och hitta på nya saker, ja det gör ju jag oxå så det passar bra.

Vi var in och gjorde det vi skulle och det gick så lungt och fint till för alla så "chefen" blev nöjd och skickade ut oss, men vi hade nog velat träna lite till så vi oxå blev nöjda men så är det. Uddson och Jennie har lånat Odins sadel och huvudlag så Jennie ska rida honom på sommar nummret och det tror vi kommer att bli jätte bra, för han fungerar bättre så då även han varvade upp en del i det momentet tidigare, men nu sitter det nog för alla tror jag. (Han kommer att gå med släde på vinter nummret) Hästarna börjar hämta sig efter resan och det märks på energin som dom har igen och det är ju skönt att det inte tog längre tid efter en sån resa att återfå sitt humör och ork. Efter gentråden så var vi upp till "vår" plats där vagnar och slädar står och spännde ifrån och då , bad jag Uffe att han skulle sätta sig på Lipton då vi har fått MÅNGA önskemål om just detta och sagt och gjort så svingade han sig upp och då följde även vi andra med, Uffe på Lipton, Johan på Frodo, jag på Odin, Agneta på Bristol och Mats på Luringen, Lena på Sent och sen försökte vi även att få upp Per-Arne på Bella, men det var ingen som orkade få upp honom så högt, damen i fråga är 170cm hög! Där tågade vi ut ridandes på våra KÖRHÄSTAR, som tydligen även gick att sitta på! Nämen ojsan fungerar dom till det oxå?! JAPP dom fungerar till ALLT!! Succsé igen då, det väckte verkligen uppståndelse bland folket bakom kulisserna, dom tyckte det var göör häftigt när vi satt upp på selade hästar och sakta lunkade förbi allihop, hihi, det var nästan det roligaste hittills och DET känndes verkligen i maggropen kan jag tala om, det var mäktigt!

 

Sen gjorde vi i ordnign för kvällen med hästarna och gick för att ta oss en matbit, vi var fyra som gick ner först och skulle leta något att stoppa i magen, men en efter en så ploppade de upp fler av vår "familj" och snart så var vi 12 st som satt där och pratade och skrattade högt och härligt tillsammans! Efter ett tag så började jag skaka i kroppen av smärta och då körde husse mig i säng med stränga order om att INTE blogga i dag, men det går ju inte. Han gav mig en smärtstillande suruta och somnade själv ovanpå täcket, så jag passar på medans han ligger och snarkar med att uppdatera er lite om dagen. Men nu måste jag nog göra som han sa och säga god natt mina vänner!

 

Torsdagen den 29 november 2012 kl. 00:46

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [12] Kommentera detta inlägg

 

27 November

Det börjar ordna upp sig gott folk! Nu har vi fått byta våra rum till Globen Hotell så alla är åter samlade och nöjda.

Då jag lovat en uppdatering från tidigare dagar så kommer en här.

 

Den 25 gick starten från Wallstanäs gård och mot Danderyd där vi skulle träffa en massssa trevligt folk, vilket vi oxå gjorde. Sen gick vägen genom några samhällen via mindre vägar och det är så roligt när vi skrammlar förbi alla husen för rätt vad det är så ploppar det upp några glada och mycket förvånade ansikten i fönstren och vinkar glatt eller någon som står där med hakan tappad i golvet, vilket vi tycker är lika kul!

 

Vid kommun gränsen mötte Tom upp oss som jag tidigare nämnt och gav oss alla härberge för natten och sedan guidning genom vindlande gator och det TACKAR vi för igen! Men en sak må jag då säga att vi kunde ALDRIG tänka oss att det fanns sån terräng i Stockholm som vi då rullade in i! Det var en led med ordentliga stenar och rötter, branta uppför och nedförs backar och det hela skedde i mörkeret (ja pannlamporna var på såklart men de räckte inte riktigt till för det var riktigt bäcksvart och svårt att se exakt vart det var lämpligast att placera vagnen och sista biten gick vi med facklor för att det skulle bli en filmsnutt till jumbotronen i Globen) med våra järnhjuls vagnar, inget vi kan rekomendera men lite kul var det ju, fast det hade nog varit bättre om vi suttit i en varsin maraton vagn just den sträckan.

 

Sen den 26.e gav vi oss av mot storstan tack vare Tom igen då. Fin, fina vägval hela vägen, en riktig upplevelse som man annars inte får som turist kan jag säga, bla via Eriksdals Slott och genom Hagaparken där vi då vinkade till Viktoria och Daniel som jag sa i går, synd att dom inte var hemma bara. I Sörantorp kom Radio Stockholm och gjorde några intervjuer om foran så det blev en liten paus intill järnvägsspåret så hästarna fick en liten dos i magen med skrammlande tåg susande förbi under tiden. Sen bar det av efter E4 och den var ordentligt trafikerad 2,3,4,5 filer eller nått sånt "ja vet int", men många var dom då, åt båda håll, fyyy fabian vilken trafik, som tur var så gick vår väg parallet till den så vi behövde alldrig gå mitt uppi, men däremot så svängde vägen över i en bro som löpte över E4 och vidare in i mot parkområdet som vi sedan lämnade när vi dök upp på Wennergrens Center.

Där väntade vi på att polisen skulle möta upp oss och guida oss vidare och som jag även det sagt tidigare så var det ridande polisen som skulle hjälpa till och dom kom i full mundering, ridbyxor, ridstövlar och sporrar...det var bara hästarna som fattades. Men vi tycker alla att det var bra att de hade med sig bil och motorcyklar i stället, då dom tillsammans med Johan Svensk i sin saftblandar bil skötte trafiken exemplariskt efter hela sträckan, dom var heeeelt fantastiska!!! Tack, (brall) och bock!!! Eller vad man nu ska säga till don. Vi tycker faktiskt att dom ska byta ras innom polishästeriet och skaffa NORDSVENSKAR istället, (det tyckte dom oxå, för dom var impad av våra fantastiska vänner)!!! Johan har varit med oss förut och hjälpt både oss och alla trafikanter att få det att flyta på och se till att allt gick så smidigt det bara kunde gå, såå skönt med folk som vet vad dom gör och tack gode gud att Tommy är med på resan som donar och fixar åt oss alla, vad skulle vi göra utan en sån som han?!? Han har kontakter och kunskap åt alla håll kan jag tala om!!

 

Ok, vart var jag nu....jo Wennergrens.... är ni med för nu smackar vi på och åker sista sträckan mot Globen!!! Sveavägen, klippeti klopp över bron vid Riksdagshuset runt slottet- vinkade såklart till Kungen och Drottningen, klick klick sa alla kameror efter vägen, leende ansikten och glada vinkningar kantade gatorna, mot slussen och...nää nu har jag glömt vad alla vägar heter men vidare mot mål var det iallafall och pang tjong så stod vi utanför den efterlängtade Globen!!

Mycket mäktig kännsla, efter ca 33-35mil, 11 dagar, 8 tappra och helt underbara nordsvanskar + Timus i transporten och hans gäng, 8 kuskar och 8 medhjälpare och alla andra som varit med och hjälpt till, 2 chaffisar, Sigge filmare, Gunilla, alla övernattnings ställen och alla trevliga människor som varit med och mött oss efter vägen, alla glada skratt och busstreck, allt som vi delat under resan, tänk vad mycket som hänt sen vi startade?!?! Är det verkligen bara i 11 dagar vi kännt varandra?! Det känns som vi alltid gjort det och det verkar som om hästarn tycker det samma. Ja det är faktiskt så att vi fattar det definitivt inte själva att vi genomfört något så stort och kraftfullt som en fora mellan Leksand och Globen med våra nordsvenskar och ALLT som hör där till. När man kommer hem så kanske allt går upp som en liten solstråle och man kan ta in allt som hänt och allt som vi gjort, men det klarar man inte nu, det blir för mycket. Just nu så trillar tårarna efter mina kinder när jag skriver och vågar jag tänka tillbaka lite på allt och det känns kan jag tala om, det känns ända in i själen så kopiöst starkt och otroligt, så mycket att jag inte ens ser tangentbordet längre och måste gå och snyta mig så nu får ni vänta lite.......

 

Sorry, men det blev lite för mycket för mig en sväng. Nu tar jag nya tag igen och ska försöka komma fram till i dag.

 

Bytet av hotell är skrivet och avklarat och allt annat är glömt.

Nu är det nya tag och nya krafter som gäller!!

 

Vi rastade hästarna på förmiddagen (Bella, Bristol, Uddson, Timus och Odin var ut tillsammans, de andra gick själva) och jag är jätte glad att jag fick rida igenom Odin ordentligt så jag lyckades få honom skapligt mjuk i båda sidorna igen, han har gått höger ställd och hållt koll på alla grabbarna där bakom och blåvägrat att ställa sig rakt, se det gick bara när han själv var säker på att allt var ok där bakom, tills han måsta kolla dom igen då så klart.

Sen när vi kom tillbaka så var det nästan dax att gå in och göra första "gentråden" gå runt med hästarna på arenan, riktiga "genrepet" kommer på torsdag då det är smyg premiär, så fram tills dess så "gentrådar" vi, Jennie som oxå red ut på sin Uddson med mig och Odin bestämde oss för att rida pojkarna in på arenan och bara det var en upplevelse som man aldrig kommer att få göra om! Det känndes i magen när man svängde in runt hörnet och allt öppnade upp sig. OTROLIGT!! Allt gick bra och vi fick kläm på programmet som vi ska göra, vid just den showen, repade 4 gånger, utan musik, med musik, utan lasershow och med laser. Sen var det vila, pyssel och lunch, lite ennat och dona med och sen bar det av igen.

Gentråd två stod på schemat, då skulle alla hästar gå in med vagnarna och göra sina saker och nu kan vi tala om att det börjar komma in en massa flera hästar så det är INTE bara vi som går i gångarna och med våra vagnar och all rekvisita så är det trångt och nästintill omöjligt att mötas på sina ställen, ja sen är det inte så roligt att det kommer okännda hästar och går uppi våra hingstar som flockat ihop sig heller, men det går bra dom sköter sig som dom ska och det är huvudsaken. Iallafall, vi var in med vagnarna till musik och efter andra gången så gick vi in i arenan igen och fick då veta att vi bara behövde gå igenom för vi hade "så kloka hästar" tyckte Owe Sandström.

Så vi spännde ifrån och stallade in och fortsatte att göra det vi kunde för våra hästar innan vi gick in till hotellet för att äta en gemensam middag och det tror jag var uppskattat av ALLA. Vi fick upp humöret på topp igen och som ni ser så blev det sent för vissa.

 

Ska bara uppdatera er lite på hästfronten innan jag oxå kryper ner under täcket.

Lipton är tillbaka och är pigg och bra i sitt ben igen, MEN Valle fick i går ont i magen och måsta åka tillbaka till Ulltuna där dom förmodade att han fått en grovtarmsinflammation, så han kommer INTE att var med på arenan. Men Lena har varit med och gått varv på varv med oss för att få in rutinen och uppsättningen i kroppen ändå, då vi åter har lånat in Sent från Mats så han fyller ut platsen i foran igen. Så vi blir ändå 8 hästar där inne!! Tack igen Mats för att du ställer upp med en sån kalas häst, han har ju funnit sig så bra i gänget och har verkligen gjort sitt jobb så bra, att det var självklart att han skulle tillbaka om vi skulle ersätta Valle...om Mats ville låna ut honom igen OCH det ville han som tur var. Så i morgon tar Lena och Maria våran bil och transport och åker redan klockan 5 för att hämta honom för att hinna tillbaka till gentråd nummer tre som är kl:13.45 i morgon eller kanske jag ska säga i dag. Vad som händer framöver får ni inte veta för det är hemligstämplat och får absolut inte talas om, så det blir ingen mer blogg....HAHAHAHAHAHA LURAD, igen!! Jag ska göra mitt absolut bästa med att hinna med att skriva några rader som vanligt så ni får vara med oss genom hela alltet, som jag redan lovat! Jag ville bara kolla att ni var med! Jag kommmer att fortsätta att skriva även efter jag kommit hem någon dag, så ni får veta hur det är att packa upp allt, plocka undan och tvätta, mm, (kul va?!) tro inte att ni slipper det! Har ni varit med från början får ni allt hänga med till slutet oxå!!! Sen kommer jag förhoppningsvis att ha lyckats med att få någon bra bild så Leksand-Globen får en helt egen sida på Team-H´s hemsida. För det är det värt kan jag tala om....blabbla, blabbla, jag vet, jag är sån har jag börjat babbla så bara rinner det bokstäver ur fingrarna på mig.

Nu släcker jag för i natt och önskar er alla en god morgon och en härlig dag...

UTAN REGN!!! Kram på er!

 

Onsdagen den 28 november 2012 kl. 02:12

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [31] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Allmänt

Arkiv

 2012

 2010

 2009

 2008

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

Thrim 1957 &  Odin 1986

 

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

¤¤¤¤¤¤


    Website counter

free counters