Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

              THRIM 1957                             Välkommen!                             ODIN 1986

                                                             

                                                           Klicka på Team-H för att komma till start.

                      

En härlig dag.

Jag ska bara berätta lite "kort" om en riktigt härlig fredag.

Ante och jag var till skogen med Odin och Thrim, för att köra fram några lass med massaved.

Ante VET att jag inte pallar med att köra timmersläpa, men han hade hittat en som kaaanske skulle fungera för mig, så jag måsta ju prova. Jag har för korta och orkeslösa ben för att kunna styra när det bär iväg åt något håll och så blev det ju såklart även med denna, halv vägs dit så var det slut på kräm i kroppen,

men, skam den som ger sig heter det ju.

Jag tuffade på och gjorde allt i min makt för att få kälken dit jag ville, men tji. Tillslut gav jag upp och litade på att Thrim skulle reagera snabbt på mina komandon och hjälpa mig med detta och vet ni vad? Han styrde upp det hela så fort vi hamnade på sned och gjorde precis det jag bad honom om, (kanon killen!). När vi kom fram till skogen där Ante hade huggt så skakade jag i hela kroppen, men vad gjorde väll det?! Man får verkligen tänka sig för och använda allt man äger och har i planering och kunskap för att inte halka in i produktiva träd och göra en massa tok, för en "normal" människa kanske det är som en fjärt i rymden, men för en med fibromyalgi och EDS, som behöver upp till 300 gånger mer kraft i musklerna för att klara av samma uppgift som en "vanlig" människa, så krävs det en del kan jag tala om.

Men som sagt, vad gör väll det när det är såååå roligt?!?!

 

Ante lastade sin släpa och Odin stog i lugn och ro och mummsade på hö, han är en suvrän häst i skogen, blir det uppför eller något knixigt där han måste ta i lite extra, så bara drar han på och ökar väääldigt sällan på steget, det går fortfarande i samma takt, han lägger ner sig lite mer i selen bara, så är saken biff.

När Ante lastat klart Odins släpa så började han på Thrim´s, å jag måååsta ju bara prova liiite jag med och lade på några pinnar, JA MEN, hur dum får man vara??

Jag vet, är huvudet dumt, får kroppen lida heter det ju som bekant! 

 

Men, men, gjort är gjort och Ante lastade färdigt och sedan for vi till upplägget, jag måste erkänna att det var MYCKET enklare när kälken var lastad och jag kunde andas ut. Thrim är otroligt hjälpsam mot sin matte, må jag ju säga, han är lyhörd och väldigt arbetsvillig och gör allt han kan för att göra rätt.

Sen lastade Ante av och........................................vi for och hämtade ett varsitt lass till, ja, ja, man lär sig aldrig.

Vi kan båda två helhjärtat säga att pojkarna fungerade helt suvränt och vi är VÄLDIGT stolta över båda två!

 

Sen när vi fixat stor pojkarna, så bara tyckte vi att lill killen, Khnott, skulle få göra något oxå, så jag tog in honom och lade på travselen och sen ut på gården, han går fortfarande med ledare och Ante gick med honom och hjälpte till för att underlätta mina kommandon. Ja, då måste jag säga igen, att vi är kalas nöjda med en till häst på gården, för han skötte sig exeplariskt! Jippii, det går åt rätt håll!!!

 

Sen åkte Ante till de andra hästarna och jag, jo då, glad ihågen och mycket nöjd med de underbara djuren, så måsta jag ju ut en sväng till! Det var ju en häst som inte gjort något idag, Svarten, iofs så tömkörde jag honom igår, men i dag ville han göra något annat. Det kanske fanns "lite" ork undanstoppad någonstans, som kunde komma fram, om jag struntade i vad kroppen sa och bara gick på skallens komandon.

 

Jag sadlade på Svarten som inte varit utanför gården på vääldigt länge, utan varit foster farbror och lek guru åt Khnott under en tid. Han gillade ju som bekant inte att gå från gården när han kom till oss, så det har vi jobbat mycket på. 

Därav hade jag väntat mig lite protester och sura miner, men se icke,

öronen framåt, fin i mummen, ivrig att gå på och modig i mörkret.

Vi vek av mot stor täckterna bredvid huset och red ETT varv i lössnön. Både Svarten och jag njöt av varandras sällskap och att äntligen ha en riktig vinter, då det går att pulsa snöööö!

Ja, med risk att bli tjatig, så var jag super nöjd även med denna häst, kan det verkligen vara sant, att alla hade skött sig så bra? Eller... har jag drömt???

 

Lördag morgon...AAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJ!!!!!!!!!

Nää, jag hade inte drömt, det var sant, pojkarna var riktiga klippor i går.

Men som det känndes nu så skulle möjligen lördagen BLI en MARdröm. Det blev den!

Hur kan jag vara så dum att jag skiter i vad kroppen säger att den orkar och inte? Hur kan jag skita i att sätta stop, när jag VET att jag blir så hiskeligt dålig?

Varför lär jag mig aldrig?

Är det verkligen värt att ta ut sig så in i hel...ete en dag, när man vet att det är flera dagar, kanske veckor som är förstörda efteråt, med värk, värk och åter värk, sömnlösa nätter, svårigheter att uträtta något överhuvudtaget och dåligt samvete över att man inte kan vara med killarna på ett tag, igen.

Ska jag vara ärlig? Ja, det är det!!

En sån dag, när fyra hästar fungerar klockrent, som gör allt man ber om, som visar på tillit och sammarbete, som bara beter sig HELT RÄTT och när man verkligen känner att man lever och har roligt, då, då är det värt att ha en riktigt trasig kropp ett tag efteråt.

Vad ska jag annars leva av?

Jag har mina underbara djur som gör livet värt någonting!

Jag vet att, om jag hushållar med krafterna så räcker dom längre och jag kan göra mer, MEN när en dag blir så perfekt och det bara håller i sig från morgon till kväll. Då kan jag inte sumpa den, så är det bara.

 

Nää, nu har jag tagit upp mycket av din tid och det är dax att krypa in i spiltan, förlåt, sängen menar jag, för imorgon kommer ett film team från SVT i Stockholm och ska göra en dokumentär om en utvandrare från Hälsingland.

Det ska tydligen sändas redan nu i vår och Fhilur ska vara filmstjärna

för en dag,15 minuter i rampljuset ni vet. 

Jag berättar mer en annan gång.

 

Hoppas du får en lika härlig dag som jag hade i fredags,

då får du känna att du lever och kan lägga dig med ett leende på dina läppar!

Miljoner kramizar till er alla //Maddis.

 

 

Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 00:10

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

Kommentarer

Lövås lyckan 
2009-02-10 12:17
åhhh fy va härligt de låter... men kanske inte smärtan... men som sagt var... vad gör man inte!!!

Hoppas du mår bättre snart!
Kramiz
Svar till Lövås lyckan:
Team-H hemsida 
2009-02-10 21:22
Jo, det känns bättre, men nu gruvar jag mig för morgondagen! En hel dag till ute med filmteamet från SVT/UR och sen har jag nyss kommit hem från ett pass i ridhuset med Thrim och vår ridguide Åsa. Det fungerade faktiskt riktigt bra i dag, vi har bestämt att vi ska åtminstonde få till AR träning minst en gång i veckan + riddar träning två gånger i månaden, så får vi se när min kropp gör en ny tvärnit.

HA DET BRA OCH SKÖT OM ER! //Maddis

 

Skriv ett meddelande

Namn
(obligatorisk):
URL
(hemsida/blogg):
E-post
(visas ej):
Meddelande:

 

 
nil

 

Kategorier

Allmänt

Arkiv

 2012

 2010

 2009

 2008

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

Thrim 1957 &  Odin 1986

 

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

¤¤¤¤¤¤


    Website counter

free counters